tag:blogger.com,1999:blog-63170614470755038632024-03-13T16:26:42.617+01:00There is no Planet BThere is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.comBlogger29125tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-37882293746263490312013-05-14T14:32:00.000+02:002013-05-14T14:32:00.528+02:00KickstarterVill dela med mig av en riktigt smart sak: <a href="http://www.kickstarter.com/" target="_blank">Kickstarter</a>!<br />
<br />
Det är en hemsida där man lägga upp en presentation av ett projekt man vill göra så folk från hela världen kan gå in och titta - och sedan <b>skänka pengar till ändamålet</b>. <br />
<br />
När man lägger upp sitt projekt, ofta i form av en liten film (det finns några som är väldigt välproducerade och säkert själv kostat en del) lägger man också upp en summa man vill nå upp till och ett datum när målet ska vara fyllt. Sedan kan folk voucha pengar, alltså lova att man skänker valfri summa - om målet lovade bidrag når upp till slutsumman. Når man inte upp till slutsumman kommer alltså inga pengar dras från den donatorn, så det är upp till projektskaparen att marknadsföra sin idé på bästa sätt. Ibland utlovas en belöning till extra generösa givare i form av en gåva eller att ens namn nämns i samband med projektet. <br />
<br />
Jag blir så glad när jag tänker på hur många möjligheter det här öppnar för människor med en bra idé men saknar finansiering. Ofta är det ju inte bristande ambition eller lovande planer - utan faktiskt pengar att genomföra projekten. Internet är bäst!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjteGyS9DzkFClnbcZ7w8iSntCASayhg6ppSfaBHNZffvaEgM2q3H1pMgdmHQ2qjDfq8iT9rvroOxMwLgR7Rf7sUDuKv8BWioCFmAiL1gCNk4Mvf234hhYfA6t_NupR0p29sGiEC9wAc64/s1600/kickstarter-logo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjteGyS9DzkFClnbcZ7w8iSntCASayhg6ppSfaBHNZffvaEgM2q3H1pMgdmHQ2qjDfq8iT9rvroOxMwLgR7Rf7sUDuKv8BWioCFmAiL1gCNk4Mvf234hhYfA6t_NupR0p29sGiEC9wAc64/s320/kickstarter-logo.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
Projekten i sorterade i kategorier så man kan lätt surfa runt och hitta många riktigt roliga och häftiga projekt.<br />
<br />
Här kan man donera till en <a href="http://www.kickstarter.com/projects/610000494/ice-cream-old-fashioned-service-with-a-new-age-twi?ref=home_spotlight" target="_blank">veganglassbil</a>, <a href="http://www.kickstarter.com/projects/antonyevans/glowing-plants-natural-lighting-with-no-electricit?ref=tag" target="_blank">självlysande växter</a> eller kanske <a href="http://www.kickstarter.com/projects/john-cole/brickpi-lego-bricks-with-a-raspberry-pi-brain?ref=popular" target="_blank">legorobotar</a>? <br />
<br />
Skrivet av Klara<br />
<br />
<br />There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-44681511569337967352013-05-11T14:00:00.000+02:002013-05-11T14:00:04.563+02:00Bra grejInte den fyndigaste rubriken någonsin, men låt gå. Läste i tidningen <i>Ingenjören </i>om en afghansk uppfinnare som tillverkat en ny sorts minröjare. Den ser ganska lustig ut, en stor boll bestående av ben med små runda plattor på. Lätt är den tydligen, för tanken är att den ska flyttas av när vinden blåser. För varje mina som detoneras förlorar den ett ben eller två, men den kan rulla vidare ändå. Billig är den också - ett stycke minröjarboll: 50 dollar. Sjukt smart pryl, innovation när det är som bäst! <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx7hKV9Iua3ypoLnECNMV7R4wF8c8upCMdkzZbgXV3lxWFTGk2Jru5fIyshwdbZau7y5iZbn5i6g-FU-VJpzvtK9pXCoJ29I_VB5nRlSNRkGg1IsF9HDKkqZADy8He2d3PGJMlA3Icn3A/s1600/massoud-hassani-2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="253" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx7hKV9Iua3ypoLnECNMV7R4wF8c8upCMdkzZbgXV3lxWFTGk2Jru5fIyshwdbZau7y5iZbn5i6g-FU-VJpzvtK9pXCoJ29I_VB5nRlSNRkGg1IsF9HDKkqZADy8He2d3PGJMlA3Icn3A/s320/massoud-hassani-2.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
Bild tagen från nättidningen Designandstuff.com:s <a href="http://www.designandstuff.se/2012/11/massoud-hassani/" target="_blank">artikel</a> om uppfinningen. Där finns också en liten film där uppfinnaren berättar om sin idé. <br />
<br />
Skrivet av KlaraThere is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-74597017644364581192013-05-10T13:37:00.001+02:002013-05-10T13:37:56.406+02:00Ett annorlunda perspektivIgår snubblade jag över en länk till en väldigt intressant och tankeväckande kortfilm. Det handlade om astronauter och hur deras perspektiv ändrats sedan de varit i rymden. Från att varit helt fokuserade på att komma upp utanför atmosfären och ha siktet mot stjärnorna, till att vända ner blicken och se jorden på ett helt nytt sätt. Att se hela jorden, vår fantastiska och vackra planet, och inse att vi bor tillsammans - och ensamma - i det här slutna ekosystemet mitt ute i rymden.<br />
<br />
Om man någonsin varit medveten om den här tanken så är det nog lätt att glömma. För den absoluta majoritet som aldrig varit i rymden tycks ju himlen sträcka sig oändligt åt alla håll ovanför huvudet, vardagslivets stress kallar på uppmärksamhet och det är lätt att tro att det som händer på den här sidan av jorden inte alls påverkar den andra sidan. Och hur ska man bevisa motsatsen? <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/dDfEnKcHBSc?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
Tanken att medvetenhet, och perspektiv spelar störst roll för förändring tror jag är oändligt viktig. Det är det som jag tror skiljer mellan folk från olika platser på jorden, inte intelligens eller ambition, utan perspektiv.<br />
<br />
Att diskutera med en annan person och kunna <i>sätta sig in i den andres skor på riktigt</i> för att se varför åsikter skiljer sig åt och var de olika synpunkterna kommer från är en nyttig övning. Man finner att en sådan diskussion är mer givande än att sonika försöka övertala och "vinna" över den andre. <br />
<br />
Kolla in filmen, checka in filmskaparnas hemsida - <a href="http://www.planetarycollective.com/" target="_blank">Planetary Collective</a> - , gå ut i vårsolen och hitta nån att diskutera med. Glad fredag!<br />
<br />
Skrivet av KlaraThere is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-75155952323540656642011-12-31T12:56:00.000+01:002011-12-31T12:57:36.664+01:00Svettigt (?) på sydpoolen<b><u>Gott nytt</u></b> önskar jag er alla läsare! Hoppas ni alla har en mysig julhelg med god mat och härliga vänners sällskap. Det är ju trots allt det bästa man kan önska sig, håller ni inte med?<br />
<br />
Tänkte dela med mig av <a href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/varmebolja-pa-kalla-sydpolen">en artikel</a> jag läste på DN idag som handlar om sydpoolen. Det är värmerekord där nu under dagarna, idag går termometern upp till -12 grader C. Det är det högsta värde som uppmätts sedan 1957, när man började mäta temperaturen. -12 grader C, jämför det med den genomsnittliga <b>sommar</b>temperaturen -32 grader. Genomsnittet under ett helt år är runt -50 grader C. Burr!!!<br />
<br />
Sydpoolen är den kallaste platsen på jorden, rekordet på -90 grader C. Att det är kallare än nordpolen beror på att den geografiska polen (som skiljer sig från den magnetiska) ligger på kontinenten Antarktis, en stor landmassa som är täckt av snö och is. Solens strålar reflekteras bort från ytan, ett fenomen som kallas <b>albedo</b>. Is och snö kan tillsammans ha ett albedo som ligger nära 1, vilket innebär att nästan alla solens strålar reflekteras tillbaka ut i atmosfären. Jordens sammanlagda albedo ligger på 0.3 - 3 tiondelar av allt solljus som når jordytan studsar tillbaka istället för att värma upp ytan. (Däremot så åker inte alla strålar ut i rymden igen, växthuseffekten gör att en stor del stannar kvar i atmosfären och värmer upp luften istället)<br />
<br />
Det är väldigt intressant att, trots att det är riktigt kallt och torrt på kontinenten, så är det inte helt dött. Där finns bland annat de magnifika kejsarpingvinerna som, när det är riktigt kallt, gosar ihop sig och värmer varandra. Vi får hoppas att de inte får värmeslag nu!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-Hidz44tSYmc/Tv73i-xdINI/AAAAAAAAAFw/i3To9MnbwtU/s1600/800px-Kaiserpinguine_mit_Jungen.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="210" src="http://1.bp.blogspot.com/-Hidz44tSYmc/Tv73i-xdINI/AAAAAAAAAFw/i3To9MnbwtU/s320/800px-Kaiserpinguine_mit_Jungen.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
Skrivet av Klara<br />
<br />
<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/South_Pole">http://en.wikipedia.org/wiki/South_Pole</a>
<br />
<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Climate_of_Antarctica">http://en.wikipedia.org/wiki/Climate_of_Antarctica</a>
<br />
<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Albedo">http://sv.wikipedia.org/wiki/Albedo</a>
<br />
<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kejsarpingviner">http://sv.wikipedia.org/wiki/Kejsarpingviner</a>
<br />
<br />There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-74269177624636101052011-11-30T20:54:00.001+01:002011-11-30T21:35:38.151+01:00Världens lättaste materialMåste dela med mig av en supercool sak - världens lättaste material! I USA, möjligheternas land, på Tekniska Universitet i Kalifornien, CalTech, skapades det här materialet som består till 99,9% luft och 0,01% fast material.<br />
<br />
Strukturen är supertunna rör som sitter ihop i ett gitter. Rören är i själva verket 1000 ggr tunnare än ett mänskligt hårstrå! Den ordnade gitterstrukturen gör materialet väldigt starkt, i motsats till aerogeler och metallskum som består av oordnade cellstrukturer. Materialet är dessutom väldigt lätt - en kubikcentimeter väger knappt 1 milligram! 100 gånger lättare än frigolit!<br />
<br />
I ett experiment blev materialet ihoptryckt till mindre än hälften av sin ursprungliga storlek - och det återfick sedan 98% av sin ursprungliga höjd och form. Materialet har utmärkta energiabsorberade egenskaper och i framtiden tror man att man kommer kunna använda materialet bland annat batterier och chockabsorberare.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDut03cJhciKucdEbZ6wt3KV95qXRPWZnD6SArQPMZnHHrezXIVK9dlQcc7z33CQV-He06MWVQ2xMvbeq8TQcaZokSB5Qygs2eXu0_Xc7HvmP9fr80IWqxsdGpef2Uwz8TVjM-oYqk4ds/s1600/worldslightestmaterial.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDut03cJhciKucdEbZ6wt3KV95qXRPWZnD6SArQPMZnHHrezXIVK9dlQcc7z33CQV-He06MWVQ2xMvbeq8TQcaZokSB5Qygs2eXu0_Xc7HvmP9fr80IWqxsdGpef2Uwz8TVjM-oYqk4ds/s320/worldslightestmaterial.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ser nästan photoshopat ut... :-)</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Skrivet av Klara<br />
<br />
<a href="http://www.bbc.co.uk/news/technology-15788735">http://www.bbc.co.uk/news/technology-15788735</a><br />
<a href="http://www.sciencedaily.com/releases/2011/11/111117154643.htm">http://www.sciencedaily.com/releases/2011/11/111117154643.htm</a><br />
<a href="http://www.popsci.com/technology/article/2011-11/worlds-lightest-material-9999-percent-air">http://www.popsci.com/technology/article/2011-11/worlds-lightest-material-9999-percent-air</a>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-13261132030890354532011-11-18T22:01:00.001+01:002011-11-19T10:21:27.017+01:002 av 3Håll i hatten Einstein!<br />
När jag och Pauline frågade en av våra föreläsare (som är forskare vid CERN) om huruvida hon trodde på neutrinons superspeed eller ej sa hon att det skulle krävas minst tre försök med samma resultat för att det skulle kunna anses något sånär bevisat.<br />
Framsteg sker, och nu verkar det som att experimentet har lyckats en gång till! För 3h sedan publicerades en <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hastighetschocken-upprepad_6646294.svd">artikel på SvD:s hemsida</a> som säger bland annat såhär:<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: small;"><i>"Experimentet gjordes om och resultatet bekräftades: Neutrinopartiklarna
anlände 60 nanosekunder snabbare än ljuset på sin väg mellan Cern i
Schweiz och laboratoriet Gran Sasso nära Rom."</i> </span> </span><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://www.themuslimtimes.org/wp-content/uploads/2011/09/light-speed-header.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="188" src="http://www.themuslimtimes.org/wp-content/uploads/2011/09/light-speed-header.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Saker som rör sig supersnabbt</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;">Håll ögon och öron öppna efter försök nr.3!</span></span><br />
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;"></span></span><br />
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;">/Hanna</span></span><br />
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;"> </span> </span><br />
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;">Tillägg av Pauline:</span></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;"><i>Något som även bör påpekas är att försöket nu gjorts mellan samma anläggningar och då med samma felkälla om den nu finns. Föreläsaren pekade ut felkällan som masten som mottog signalerna från satelliten (se tidigare inlägg och rapporter jag länkar till för att förstå upplägget) då den ligger ovanför marken medans neutrino-vågorna uppmättes i anläggningen några kilometer under marknivån. Försök måste även göras av anläggningar som inte är inblandade i det här försöket och som jag förstått det så sker detta både i USA och Japan. </i></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span><br />
<span style="font-size: x-small;">Tidigare inlägg om neutrinos: </span><br />
<a href="http://ellipsoidjorden.blogspot.com/2011/09/brann-alla-gamla-larobocker-hade.html"><span style="font-size: x-small;">http://ellipsoidjorden.blogspot.com/2011/09/brann-alla-gamla-larobocker-hade.html</span></a><br />
<a href="http://ellipsoidjorden.blogspot.com/2011/09/jag-kan-inte-slappa-det.html"><span style="font-size: x-small;">http://ellipsoidjorden.blogspot.com/2011/09/jag-kan-inte-slappa-det.html</span></a>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-5040672113248234442011-10-23T11:34:00.003+02:002011-10-23T11:37:01.832+02:00Hur mår du egentligen kärnkraften, del IINatten till söndag började det brinna i turbinhallen vid Oskarshamns kärnkraftsverk. OKG:s informationschef Anders Österberg säger att branden troligen orsakades av ett oljeläckage där olja kom i kontakt med heta turbiner och då fattade eld. Eftersom att branden skedde i turbinhallen och inte inne i själva kärnkraftverket ska det inte vara någon fara för allmänheten, men orolig blir man ju ändå.<br />
Det är inte bara små bränder som ställer till det för Oskarshamns kärnkraftsverk. I tisdags startades reaktor 2 upp efter ett underhållsstopp men fick <a href="http://www.okg.se/templates/NewsPage____1180.aspx">stängas ner igen</a> redan på torsdagen på grund av vibrationer i turbinen.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1ZvFi3eoiSSJi9rEZQYgxOgOzomm59i_zgjtL4LyXsMwQ9jEqSoJRvucKWIwh3MoQNGG8CrVdDlcxlzHEXHvhawINK8RLrSqOY_bYPHD22vkuuU5rZbpBvZHXpNfuBtUokjTxZ0nNnRY/s1600/Oskarshamnsverket-c.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="197" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1ZvFi3eoiSSJi9rEZQYgxOgOzomm59i_zgjtL4LyXsMwQ9jEqSoJRvucKWIwh3MoQNGG8CrVdDlcxlzHEXHvhawINK8RLrSqOY_bYPHD22vkuuU5rZbpBvZHXpNfuBtUokjTxZ0nNnRY/s320/Oskarshamnsverket-c.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Oskarshamns kärnkraftverk. <a href="http://www.okg.se/templates/WidePage____194.aspx">Bildkälla.</a></td></tr>
</tbody></table>
<br />
Oskarshamns kärnkraftverk består av tre reaktorer: O1, O2 och O3. O1 och O2 byggdes 1966 och 1969 och har en bruttomaxeffekt på 492 respektive 661 MW. Rektor 3 byggdes till 1980 och står en bit från de andra två (längst bak i bilden). O3 har en maxeffekt på 1450 MW och dessa tre reaktorer tillsammans står för 10% av Sveriges elproduktion.<br />
<br />
Frågan kvarstår, <a href="http://ellipsoidjorden.blogspot.com/2011/09/hur-mar-du-egentligen-karnkraften.html">hur mår du egentligen kärnkraften?</a><br />
<br />
<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Campaign_for_Nuclear_Disarmament">Peace out!</a><br />
Hanna<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">http://www.okg.se/templates/Page____183.aspx</span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://www.dn.se/nyheter/sverige/rokutveckling-pa-oskarshamns-karnkraftverk</span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://www.okg.se/templates/NewsPage____1180.aspx</span>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-89015719178213030992011-10-10T23:20:00.000+02:002011-10-10T23:21:51.966+02:00Svenskt köttPå tal om <a href="http://ellipsoidjorden.blogspot.com/2011/10/kott-det-nya-religonskriget.html">kött</a>!<br />
<br />
Om man nu är en sån som ännu inte är tillräckligt övertygad om att <a href="http://www.miljoportalen.se/bo-leva/mat/vegetarianer-sparar-energi">vegetariskt är exemplariskt</a> för att hålla tassarna borta från köttdisken så kan man åtminstonde göra vettiga val de gånger man köper kött.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://tyckomgarant.se/PageFiles/4892/Svenskt_kott-Marke_RGB%20%5B2%5D.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://tyckomgarant.se/PageFiles/4892/Svenskt_kott-Marke_RGB%20%5B2%5D.jpg" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<a href="http://tyckomgarant.se/Nyheter/Garants-nya-palagg-bara-svenskt-kott/"><span style="font-size: x-small;">Bildkälla.</span></a></div>
<br />
I mars 2011 meddelade <a href="http://www.lrf.se/">LRF</a> och <a href="http://www.svensktkott.se/">Svenskt Kött</a> att de tagit fram en ny märkning av kött. Märkningen heter så fantasifullt <a href="http://www.svensktkott.se/markning">Svenskt Kött</a> och är till för att informera konsumenten om att köttet är uppfött, slaktat, berett och packat i Sverige. Djuret har med andra ord inte lämnat landets gränser, vare sig levande eller död. Att välja svenskt kött är ett sätt att öka sannolikheten för att djuret vars kött man köper har haft ett drägligt liv samt att skära ner på utsläppen från onödiga transporter hit och dit mellan länder. Man hjälper även till att hålla det svenska lantbruket vid liv.<br />
Märkningen säger tyvärr inget om varifrån fodret som djuret mumsat i sig kommer, och inte heller <a href="http://www.krav.se/skola/Sa-blir-det/-Sa-har-blir-det-ekologiskt-griskott-/">ekologiskt kött</a> garanterar svenskproducerat foder.<br />
<br />
Alla kan vi på något vis bidra till ett mer hålbart samhälle. Väljer du fläskkött i stället för nötkött minskar utsläppen per portion med ca 70 % per portion. Skippar man dessutom fläsket och går direkt på bönorna skär man i runda
slängar ner sina utsläpp med 99%. I mina ögon borde vegetarisk kost vara det självklara valet för oss alla, men även om du inte vill gå över till helt vegetariskt kan man alltid göra skillnad. Varje måltid utan kött är ett steg i rätt riktning!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.lrf.se/imagemod/imagegallery/GOTLAND%20G_6596_____resize_cs_425_285.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="214" src="http://www.lrf.se/imagemod/imagegallery/GOTLAND%20G_6596_____resize_cs_425_285.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Hade de här små knoarna varit födda efter 1 jan 2012 hade dom <a href="http://www.svenskapig.se/nyheter%2fkommande%2fsmartlindring-vid-kastrering">sluppit bli kastrerade utan bedövning</a>. <a href="http://www.lrf.se/Medlem/Regioner/Gotland/Nyheter/LRF-erbjuder-radgivning-for-grisforetagare/">Bildkälla.</a></span></div>
<br />
/Hanna<br />
<br />
Länktips:<br />
http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/klimatsmart-i-affaren/<br />
<br />There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-36665150855902579862011-10-10T21:36:00.002+02:002011-10-10T21:37:24.068+02:00Ring in det nya, återvinn det gamlaSå har det blivit dags för även mig att uppdatera mig på mobilfronten. De senaste fem åren har jag använt mig av en liten Sony Ericsson W580i som överlevt (men inte utan att lämna spår) hårda fall i backen, inte så nyktra stunder, jeansfickor och att slängas runt i skolväskan. Men nu på ålderns höst, när knapparna spruckit och/eller fallit bort helt kändes det dags att gå vidare. En ny fräsig smartphone med internet och appar och angry birds och hela fadderullan ligger nu på sängbordet och laddar.<br />
<br />
Vad händer nu med gamla kära Sony Ericsson W580i? <b>Återvinning förstås! </b><br />
<br />
Jag tänker återkomma om detta i ett senare inlägg, men att vi idag använder oss av en otrolig mängd hemelektronik är kanske ingen främmande tanke. Och det finns mycket material i en uttjänad gammal mobiltelefon eller dator som går att återvinna är förhoppningsvis inte heller det för de flesta. I slutet av detta år hoppas Boliden vara färdig med en återvinningscentral för gammal hemelektronik där de plockas isär och materialet återvinns. I kretskorten finns många sällsynta metaller och ur <b>ett ton mobiltelefoner</b> kan man plocka fram <b>300 gram guld, ett kilo silver </b>och<b> 100 gram palladium</b>. En tänkvärd jämförelse är att i Bolidens nya guldgruva är halten endast 4 gram per ton berg. Det finns företag som <a href="http://www.envirofone.se/what-happens/">köper gamla mobiltelefoner</a>, i de flesta mobilbutiker kan man lämna in sin gamla lur och i min sopstuga finns en holk för elektronik. Metaller är väldigt viktigt att återvinna, de är, precis som fossila bränslen, en ändlig resurs. Vill ni läsa mer om metaller, checka in den här länken, <a href="http://www.techmetalsresearch.com/">TMR</a>.<br />
<br />
Vill tacka kära Johan för länken, en go geolog som för några månader sedan skrev sitt kandidatarbete som handlar om sällsynta metaller.<br />
<br />
Så tveka inte, har ni något gammalt elektroniskt som inte längre fungerar.. ÅTERVINN!<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0J22FcRSeJZY7pn6wsaZr0pXJA8fwED6N8tkhqmsAXCPchNJT0Pz4rGicnFW7Ya3iKEJx01gZWNSL3JO9sC3ogvX3v5vI8SV_3MXgFIBPjU3yxI-CrOf5YJDCr17UtkiqdhL9buKdsuw/s1600/Mobiltele_468.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="181" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0J22FcRSeJZY7pn6wsaZr0pXJA8fwED6N8tkhqmsAXCPchNJT0Pz4rGicnFW7Ya3iKEJx01gZWNSL3JO9sC3ogvX3v5vI8SV_3MXgFIBPjU3yxI-CrOf5YJDCr17UtkiqdhL9buKdsuw/s320/Mobiltele_468.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Värdefull ressurs! Bild från Nyteknik.se</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: center;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"><br /></span></div>
Skrivet av Klara<br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"><br /></span><br />
<a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/basindustri/gruvindustri/article3233136.ece"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://www.nyteknik.se/nyheter/basindustri/gruvindustri/article3233136.ece</span></a><br />
<a href="http://www.boliden.com/www/bolidense.nsf/951b4d7cbfc58bc6c1256df80037d8f3/e696d5956f485984c1257789002ad218?OpenDocument"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://www.boliden.com/www/bolidense.nsf/951b4d7cbfc58bc6c1256df80037d8f3/e696d5956f485984c1257789002ad218?OpenDocument</span></a><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"><a href="http://www.envirofone.se/what-happens/">http://www.envirofone.se/what-happens/</a><br /><a href="http://www.techmetalsresearch.com/">http://www.techmetalsresearch.com/</a></span>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-46024700507865588412011-10-05T20:22:00.000+02:002011-10-06T12:43:05.535+02:00Nobelpriset i kemiKemi, ett ämne som kan få många gymnasieelever att rynka på näsan. Idag
prisades en forskare som har visat, men sannerligen fick kämpa för, skönheten
inom kemins värld. <o:p></o:p><br />
<br />
När jag läst kemi har jag fått lära mig att en kristall är definerad av den
allra minsta periodiska enheten, en enhetscell. Cellerna är identiska och
packar sig periodiskt i (nästan) oändligt långa led åt alla håll. Kemisten
Daniel Shechtman visade 1982 att så inte alltid är fallet. I sitt mikroskåp fick han
fram en bild som kändes i allra högta grad ologisk. Atomerna låg ordnade, men
<b>inte periodiskt</b>! Tydligen är mönstret helt omöjligt upprepa, som att försöka göra en fotboll av bara sexhörningar. Alla fotbollsfantaster vet ju att det såklart krävs<b> både fem- och sexhörningar</b>!<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaKMwr_JwIT_etQsPyHyP8Ogn66HdiHxoGJgMVkkqugb4mK4VRvzfbLLY7aZYmUwXc5hzK9JAPv5HXsFnIYKCSGhLcBcbdaiWaiIjgyCCDcFEMMH-lInjDXgw2h6cnl-guJLj_rc0h1ws/s1600/SDC13399.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaKMwr_JwIT_etQsPyHyP8Ogn66HdiHxoGJgMVkkqugb4mK4VRvzfbLLY7aZYmUwXc5hzK9JAPv5HXsFnIYKCSGhLcBcbdaiWaiIjgyCCDcFEMMH-lInjDXgw2h6cnl-guJLj_rc0h1ws/s320/SDC13399.JPG" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Beskrivning av en enhetscell<br />
från Klaras föreläsningsanteckningar<br />
bild: Greger Thornell</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGCr-sMJgKotxU6Aob7mckp8h_0ZePOA4l6_HiDoyeF-FyCZFr9VDLgrfnqbLriUnUr2xVGcYWQfWRq28V5dePNZAQjE_DS-LW3Yog7S5VyIai3PdqcRtz6U9Zl-R3TfAehnxSmLlCgwU/s1600/Quasicrystal1.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="293" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGCr-sMJgKotxU6Aob7mckp8h_0ZePOA4l6_HiDoyeF-FyCZFr9VDLgrfnqbLriUnUr2xVGcYWQfWRq28V5dePNZAQjE_DS-LW3Yog7S5VyIai3PdqcRtz6U9Zl-R3TfAehnxSmLlCgwU/s320/Quasicrystal1.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Atommönster i en kvasikristall<br />
bild: wikipedia.org</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
Kvasikristaller finns i många legeringar (särskilt de som innehåller aluminium) och materialvetenskapligt sett så är de väldigt intressanta. De är nämligen termoelektriska, vilket innebär att de omvandlar värme till elektricitet. De uppvisar också en viss elasticitet, vilket skiljer dem från andra metaller i fast form.<br />
<div>
<br /></div>
<br />
Shechtman fick kämpa hårt för att bli trodd och blev faktiskt ombedd att lämna sin forskargrupp. En av hans motståndare var Linus Pauling, som själv var nobelpristagare och en gigant inom bio- och fysikalisk kemi.<br />
Att ha ett öppet sinne visar det sig vara en otroligt viktig egenskap hos forskare! Hur erfaren man än är så finns det alltid någonting nytt att lära sig, även om de som lär ut är yngre ;-)<br />
<br />
Klara <br />
<br />
<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Quasicrystal"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://en.wikipedia.org/wiki/Quasicrystal</span></a><br />
<a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvasikristaller-gav-nobelpris_6527030.svd"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvasikristaller-gav-nobelpris_6527030.svd</span></a><br />
<a href="http://svt.se/2.146801/1.2556640/nobelpriset_i_kemi_2011"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://svt.se/2.146801/1.2556640/nobelpriset_i_kemi_2011</span></a><br />
<a href="http://peterlu.org/"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://peterlu.org/</span></a><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-45108843153579831002011-10-04T13:22:00.000+02:002011-10-10T21:39:19.530+02:00Nobelpris i fysikFör några timmar sedan delades nästa nobelpris på tur ut, <b>fysikpriset</b>! Nobelkommittén valde att belöna tre amerikanska astrofysiker, Saul Perlmutter, Brian P. Schmidt och Adam G. Reiss, som studerat ljuset från supernovor. En supernova är en gammal stjärna som exploderar, det är en otroligt våldsam händelse som släpper loss en enorm mängd energi. En supernova kan lysa flera hundra <i>miljarder</i> gånger starkare än vår sol. Vår sol kommer också bli en supernova, om en sisådär 10 miljarder år :-) Det är bra, för om en supernova bildades inom 100-200 ljusår från oss skulle hela vår galax utplånas. Då är det nog ganska nice att vara död.<br />
<br />
Med hjälp av dessa studier upptäckte de hur universums expansion <b>accelerar</b>. Sedan början av 90-talet tävlade två konkurrerande forskningsgrupper, ledda av Perlmutter och Schmidt, om vilka som kunde hitta den mest avlägsna supernovan. De två grupperna hittade runt 50 supernovor med ett ljus som sken svagare än väntat och som tyder på att expansionen sker fortare och fortare. Det som driver på expansionen tros vara den mystiska mörka energin som fyller ut 70% av hela universum. Baryonisk materia, dvs alla atomer, sägs endast vara 4% av hela universum...<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXvuzm4qoQ0MTSjXazxr17FDr6-YRdtiJp16dg4gcCQ0rG-H-yOoOkBhAJt4ciVsJYayJ0mUqEn6gONMo8dl2IQ_NiNXANIyqs5UlDcL6pWV22HKaY2LYJxtUhUq1Qq4hSXYuYRNFOAsM/s1600/Keplers_supernova.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXvuzm4qoQ0MTSjXazxr17FDr6-YRdtiJp16dg4gcCQ0rG-H-yOoOkBhAJt4ciVsJYayJ0mUqEn6gONMo8dl2IQ_NiNXANIyqs5UlDcL6pWV22HKaY2LYJxtUhUq1Qq4hSXYuYRNFOAsM/s400/Keplers_supernova.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Keplers supernova, som visst ser lite ut som att den expanderar?</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
Att hålla på med fysik verkar vara så otroligt intressant, det händer såna häpnadsväckande saker hela tiden. I boken "The elegant universe" jämför fysikern Brian Greene sitt arbete med Columbus upptäckter på 1400-talet, att man hela tiden hittar nya otroliga <b>sanningar</b> om vår värld. Jag är helsåld! <br />
<br />
Intressant klipp om mörk materia (En aning off topic, men intressant iallafall. För den nördige!)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/M5tdoUjz0Tg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">http://svt.se/2.108068/1.2555215/fysikpriset_2011_delas_av_tre</span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://svt.se/2.146801/1.2555234/nobelpriset_i_fysik_2011</span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rk_energi</span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d4/Keplers_supernova.jpg</span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://sv.wikipedia.org/wiki/Supernova#K.C3.A4nda_supernovor</span>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-60973308307939846282011-10-03T22:42:00.002+02:002011-10-06T12:44:54.325+02:00Nobelpris i medicinIdag delades <b>nobelpriset i medicin</b> ut, den här gången belönades tre forskare som studerar <b>immunförsvaret</b>. De första två var ett forskarlag, Bruce Beutler och Jules Hoffman, som upptäckte receptorer, Toll-receptorer, i kroppens celler som reagerar när farliga mikroorganismer är i närheten och som aktiverar försvaret. Upptäckten gjordes 1996 när Hoffman studerade bananflugor som tydligen har ett liknande immunsystem.. Den tredje pristagaren, Ralph Steinman, upptäckte dendritcellen, som aktiverar T- och B-celler och reglerar cellens försvar. Detta kallas kroppens två försvarslinjer, det medfödda och det förvärvda immunförsvaret.<br />
<br />
Det medfödda försvaret bromsar och kan ibland förstöra de sjukdomsframkallande organismerna med en inflammation i det angripna området. Om bakterierna tar sig igenom den första försvarslinjen tar det förvärvda immunsvaret vid. Dendritcellerna aktiveras och bildar antikroppar och mördarceller (riktigt fräckt namn till en riktigt fräck cell) som tar kål på de flesta farliga inkräktare.<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgollMpX9BbUHkQ9rcgshVX7Xt9klpMHPqJavWc61Xyp8DQ9NlEnRALpaOqTd-pZ1anCokcTKbkcZGeohbASeseb7DsyR3BYpzfrFYlJ5xmOnHySI3HaLn0sVnLUjM4AXWCBxMwH-ZFoyY/s1600/1922611_886_545.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="245" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgollMpX9BbUHkQ9rcgshVX7Xt9klpMHPqJavWc61Xyp8DQ9NlEnRALpaOqTd-pZ1anCokcTKbkcZGeohbASeseb7DsyR3BYpzfrFYlJ5xmOnHySI3HaLn0sVnLUjM4AXWCBxMwH-ZFoyY/s400/1922611_886_545.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sveriges Radio, 3 okt 2011</td></tr>
</tbody></table>
<div>
Dessa upptäckter har revolutionerat immunologin och används för att skapa vacciner mot bland annat allergier, tumörer och vid transplantationer. Det är helt <b>sjukt</b> häftigt!<br />
<br />
Under resten av veckan kommer de andra nobelprisen delas ut, håll koll på <a href="http://svt.se/2.146551/nobelpriset_2011">svt.se</a>.</div>
<div>
<br />
Klara</div>
<div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"><br /></span></div>
<div>
<a href="http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/images/news_images/83/1922611_886_545.jpg"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/images/news_images/83/1922611_886_545.jpg</span></a></div>
<div>
<a href="http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/10/03/immunitetsforskning-gav-no/index.xml"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/10/03/immunitetsforskning-gav-no/index.xml</span></a></div>
<div>
<a href="http://svt.se/2.146801/1.2553907/nobelforsamlingens_kommentar"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">http://svt.se/2.146801/1.2553907/nobelforsamlingens_kommentar</span></a></div>
There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-36529201224158523872011-10-02T12:59:00.000+02:002011-10-06T12:45:14.836+02:00Overshoot dayDen 27:e september i år inföll den så kallade Overshoot day, det vill säga dagen då vi använt upp naturens budget för det här året.<br />
Begreppet Overshoot day infördes av <a href="http://www.neweconomics.org/">New economics foundation</a> för att förtydliga den belastning mänskligheten utgör på naturen och hur pass vi överutnyttjar vår planet.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqxZNTe5PxR0igF3XzyNanm0MKUXSGVylfVquVpc1GqHyPFW1uSSEDqps5pFLJly9XBHfq-vfHMt7dpLwsWQdceS7AmDwUpBJnF7pT3HoWMey-Y_3NDNd5LNDLs1so6lN0N1bF5ILlhs0/s1600/footprintrate" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="174" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqxZNTe5PxR0igF3XzyNanm0MKUXSGVylfVquVpc1GqHyPFW1uSSEDqps5pFLJly9XBHfq-vfHMt7dpLwsWQdceS7AmDwUpBJnF7pT3HoWMey-Y_3NDNd5LNDLs1so6lN0N1bF5ILlhs0/s320/footprintrate" width="320" /></a></div>
<br />
Vad innebär då <a href="http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1409737-overshoot-day-r-hr-nu-lever-vi-ver-jordens-tillgngar">naturens budget </a>och hur räknar man ut den?<br />
Med hjälp av statistik från databaser världen över jämförs jordens produktion mot vår konsumtion. Exempelvis för FN statistik över hur mycket grödor och dylikt som skördas varje år, och detta jämförs då mot satelitbilder som visar biologisk produktivitet i andra områden. Väldigt förenklat: hur mycket tog vi här och hur mycket växer där. I beräkningarna tas även med hur planeten klarar av att hantera det avfall vi producerar, till exempel hur mycket koldioxid som haven och skogarna kan absorbera. Det är <a href="http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/">Global footprint network</a> som står bakom alla uträkningar, <a href="http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/page/earth_overshoot_day/">klicka här</a> och lär dig mer om hur det går till!<br />
<span style="font-size: small;"><br /></span><br />
<div style="color: #990000; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><i>[world biocapacity <b>/ </b>world Ecological Footprint] x 365 = Earth Overshoot Day</i></span></div>
<br />
Förra året inföll Overshoot day tidigare än i år men enligt Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF, har detta tyvärr inget att göra med en positiv trend utan bara att metoden för uträkningarna förbättrats.<br />
<br />
<br />
Happ, nu då?<br />
Vi har tre månader kvar av det här året och kontot ekar tomt. Vad sägs om lite hållbar utveckling kanske?<br />
<br />
Hanna <br />
<span style="font-size: x-small;"></span><span style="font-size: x-small;"></span><br />
<span style="font-size: x-small;"><br /></span><span style="font-size: x-small;"></span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://www.fria.nu/artikel/89857 </span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://www.klimatsmart.se/?page=news&id=12543</span><br />
<span style="font-size: x-small;">http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1409737-overshoot-day-r-hr-nu-lever-vi-ver-jordens-tillgngar</span>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-3089590690078003402011-06-23T22:05:00.002+02:002011-06-23T22:11:01.169+02:00Klimatsmarta pocketböckerSommaren kommer för min del spenderas i Uppsala, i bokhandeln i Gränby Centrum. På jobbet upptäckte jag häromdagen en rolig sak - klimatssnälla pocketböcker.<br />
<br />
Det är BonnierPocket och Månpocket som står bakom denna märkning, de pocketböcker som är klimatsmarta har bland annat:<br />
<ul><li>tillverkats på FSC-märkt papper, där skogsbruk och tryckerier minimerar farliga kemikalier och tryckmetoder</li>
<li>blivit tryckta i Sverige för att undvika onödigt långa transporter</li>
<li>blivit klimatkompenserade genom <a href="https://climatefriendly.com/">ClimateFriendly</a>, som satsar pengar på förnyelsebara energikällor</li>
</ul><div>För varje klimatsmart pocket som säljs går 10 öre till Världsnaturfonden. På ett år räknar man att det ska bli mer än 600 000 kronor.</div><div><br />
</div><div>Jag tycker detta initiativ är väldigt bra. Bonniers och Månpocket står bakom väldigt många tryckta pocketböcket i Sverige och att de försöker ändra till en mer miljövänlig inriktning är grymt! Kanske kan de influera andra att göra samma sak. Hittade en uppsats skriven av KTHstudenter som handlar om detta koncepts klimatpåverkan. <a href="http://cesc.kth.se/klimatsmartpocket/">Ladda ner den här</a>! </div><div><br />
</div><div>Jag kan tipsa om att Akademibokhandeln säljer 4 pocketböcker till priset av 3 - och när ni väljer böcker; välj då de med en sån här märkning!</div><div><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFsfvONVVyYc1bPMop1itWDk_inv0BzT9B-Y_hO_gha_FA00Zsw9tZSdkgNMRHf2AI30FdcKVZcD4fFByWlTsixnJ14_KoN5mi6gp2BkpVpny3JBB04Evmd7WvGvicSIXBmUPjJegrhwQ/s1600/0_6061_Klimatsmart_logga_300px.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFsfvONVVyYc1bPMop1itWDk_inv0BzT9B-Y_hO_gha_FA00Zsw9tZSdkgNMRHf2AI30FdcKVZcD4fFByWlTsixnJ14_KoN5mi6gp2BkpVpny3JBB04Evmd7WvGvicSIXBmUPjJegrhwQ/s1600/0_6061_Klimatsmart_logga_300px.jpg" /></a></div><div><br />
</div><div><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">Källa: <a href="http://www.bonnierpocket.se/Klimatsmartpocket/">http://www.bonnierpocket.se/Klimatsmartpocket/</a></span></div><div>Skrivet av Klara</div>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-26671577550270520382011-04-29T15:21:00.001+02:002011-04-29T16:28:50.847+02:00Strings 2011<div style="text-align: right;"></div>För er fysikintresserade som är i Uppsala i sommar så vill jag tipsa om en händelse som jag tror kommer bli helt episk. På Ångströmslaboratoriet sker banbrytande forskning inom många fält och i sommar riktas strålkastarna mot fysikavdelningen. <br />
<br />
Konferensen <i>Strings</i> kommer hållas här i juli, och då ska inga mindre än både Brian Greene och självaste Stephen Hawking hålla varsin föreläsning om en timme var som <u>vem som helst</u> kan gå på. Om jag förstått saken rätt så kostar det ingenting, bara att man registrerar sig i förväg.<br />
<br />
Do it! DO IIIIIIT!!!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijer3Cyt3bVSt_C4mGqRCEfnNvJZmNqi780qquj_FQF-qtDtBhnlR_jpi8I4Jk7kn4nhGwNHQjp1ElNHsBsfvEy8mE4WYTJiqokZYRbhp341rgnHs2Qaa0T_s5W1bhiAEhs7XBi2tKmTs/s1600/strings_poster.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijer3Cyt3bVSt_C4mGqRCEfnNvJZmNqi780qquj_FQF-qtDtBhnlR_jpi8I4Jk7kn4nhGwNHQjp1ElNHsBsfvEy8mE4WYTJiqokZYRbhp341rgnHs2Qaa0T_s5W1bhiAEhs7XBi2tKmTs/s1600/strings_poster.png" /></a></div><br />
Registrera dig på <i>Strings 2011</i>s hemsida: <a href="http://www-conference.slu.se/strings2011/">http://www-conference.slu.se/strings2011/</a><br />
<br />
(Observera det fina runskriftmönstret på affischen!)<br />
<br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">Skrivet av Klara</span>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-29828814423712286892011-03-24T19:05:00.000+01:002011-03-24T19:05:44.283+01:00Ät bättre. Må bättre. Johan gästbloggar om mat.På min <a href="http://portersteken.blogspot.com/">egen blogg</a> skriver jag vanligtvis om mat och öl, så nu när jag ska gästblogga lite här så tänkte jag faktiskt ta och hålla mig kvar på det ämnet. Till att börja med skulle jag vilja ge ett litet filmtips. <a href="http://www.imdb.com/title/tt1286537/">Food Inc</a> från 2008, en dokumentär om matindustrin i det stora landet i väst. Som ni kanske redan gissat är det ingen upplyftande film. Nyckelordet är just industri. Tyvärr. Se den och förundras över hur vinstintressen kan snedvrida någons syn på mat alldeles fullständigt.<br />
<br />
Det leder mig in på temat för det här inlägget, nämligen att äta bättre mat. Mat som är bättre både för dig och för miljön. Eftersom det går åt väldigt mycket energi för att producera kött så är det väldigt bra att skära ner på sin köttkonsumtion. Det är inte särskilt svårt och jag tänkte ge några tips på vägen.<br />
<br />
Till att börja med kan man tänka efter om man kan dryga ut sina kötträtter med vegetariska ingredienser. Lite bönor i köttfärssåsen gör att man får någon portion till utan att använda mer köttfärs och man kan ofta ha i lite linser i en gryta för samma effekt. Rotfrukter brukar också vara trevligt. Riv lite rotselleri och ha din köttfärssås, det ger en trevlig smaksättning också. Ibland kan man faktiskt byta ut köttet helt utan att det gör någon större skillnad för rätten som helhet. Till exempel kan man vegetarisk tacos genom att koka röda linser. Häll i kryddmixen när det börjar tjockna och fortsätt tills det fått en grötaktig konsistens. Smakskillnaden mot köttfärs blir väldigt liten eftersom det är kryddan som står för alla smak. Konsistensen blir förstås lite annorlunda dock, men det blir också både nyttigare för dig och bättre för miljön.<br />
<br />
Falafel är riktigt gott att göra själv, och inte särskilt svårt heller. I stort sett är det bara att lägga torkade kikärtor i blöt över natten (använd inte kikärtor på burk, de är färdigkokta vilket de inte ska vara till falafel) mixa dem med lite kryddor, rulla till bollar och steka eller fritera. Det finns massvis av bra recept out there, bara att googla fram ett lämpligt recept.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQkTk-0gji4DwxgGqYhoLlbkS3TlALJIYYcJdGYeEAg1iXQP2iPrviu8DNvxBalK3WNcqG-xJ0NTGLG10jrK3ynl0dFHZ9_IBO59QRQmY19HU643VKohq_bY3RXiEjSKJmqZDhl01G9fE/s1600/Soppa.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQkTk-0gji4DwxgGqYhoLlbkS3TlALJIYYcJdGYeEAg1iXQP2iPrviu8DNvxBalK3WNcqG-xJ0NTGLG10jrK3ynl0dFHZ9_IBO59QRQmY19HU643VKohq_bY3RXiEjSKJmqZDhl01G9fE/s320/Soppa.JPG" width="320" /></a></div><br />
Sista mattipset blir soppor, som jag tycker är klart underskattade överlag. Många tycker kanske att soppor inte är så matiga, men bara man serverar ett gott bröd till så är det få soppor man inte blir mätt på. Min egen favoritsoppa är en tomat- och bönsoppa med lite mexikanskt stuk, som jag brukar baka ett focacciabröd med fetaost och oliver till. <a href="http://portersteken.blogspot.com/2010/03/mexikansk-tomatsoppa-med-svarta-bonor.html">Här hittar ni mitt recept</a>.<br />
<br />
<a href="http://www.slottskallan.se/bilder/pictures/113.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://www.slottskallan.se/bilder/pictures/113.jpg" /></a>Till sist så var det ju det där med öl också. Vi har ganska många bryggerier i Sverige och många av dem gör riktigt bra öl. Det finns säkerligen något i närheten av dig, så varför inte slå ett slag för det lokalproducerade och fråga efter lokal öl nästa gång du är på Systembolaget. Producenter får nämligen sälja sina produkter på hyllan på de tre närmsta Systembolagsbutikerna även om de inte finns med i det ordinarie, nationella sortimentet. Mikrobryggerierna tillverkar sina öl med omsorg och med kvalitetsingredienser, det är ett riktigt hantverk faktiskt. Du kommer säkert upptäcka att de är godare än de billiga öl som är rena industriprodukter. Ekologiska öl är inte jättevanliga än, men några finns det. Nu till påsk så släpper <a href="http://slottskallan.se/">Slottskällan</a>, som ligger här i Uppsala, sin påsköl Blåkulla som från och med fjolåret görs med såväl ekologisk malt som ekologisk humle. Den kommer att vara tillgänglig i hela landet från och med 1:a april, så håll utkik efter den om du vill dricka ekologisk öl i påsk.<br />
<br />
Eftersom jag har skrivit en del om vegetarisk mat så tänkte jag bara passa på att nämna att man ibland använder gelatin, som ju är en animalisk produkt, för att filtrera öl. Det blir förstås inget gelatin kvar i det färdiga ölet. Om du är vegetarian/vegan och vill veta om ett öl har filtrerats med hjälp av gelatin så är det bäst att kontakta bryggeriet och fråga dem.<br />
<br />
Med de orden så rundar jag av för den här gången.<br />
<br />
/JohanThere is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-18261465058909022142011-03-07T08:22:00.000+01:002011-03-07T08:22:29.458+01:00Den omöjliga hamsternSnubblade över en ganska komisk men illustrativ kortfilm som definitivt är sevärd (marsvinsmänniska som jag är så fattade jag tycke direkt!) . Den vill illustrera människornas konsumtion; hur den bara ökar och ökar, trots att jordens resurser omöjligen kan motsvara dessa krav. Var slutar vi då? Filmen kommer från organisationen <b>Nef</b>,<i> </i><b>New Economics Foundation</b>, och vill uppmärksamma en rapport som kom ut i januari förra året, <i><a href="http://www.neweconomics.org/publications/growth-isnt-possible">Groth isn't possible</a></i>.<br />
<br />
Att konsumera mindre är något som dagens samhälle inte gärna vill uppmuntra. Ekonomin är uppbyggd på att vi ska köpa och sälja produkter och tjänster och om vi slutar med det, kan man räkna med massarbetslöshet, fattigdom och ökad kriminalitet.<br />
<br />
En gång hörde jag talas om en idé som handlade om ett bytessamhälle. Inga pengar, utan snarare utbyten av tjänster. "Jag syr ett par byxor till dig om du lagar mitt tak" och kanske "Om du kommer hem till mig och tvättar så får du äta middag med oss". Byteshandel kan ske mellan kontinenter, mellan städer, mellan grannar. Jag gillar tanken, och även fast jag inte har någon ekonomisk utbildning tror jag man kan utveckla den tills man får en plan som teoretiskt sett skulle kunna följas. Vad tror ni?<br />
<br />
Se filmen på <a href="http://impossiblehamster.org/">http://impossiblehamster.org/</a><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNY03Vr0P_BWCI7xOoWN9m9uUpIZV4cwNv2HBLF2V6aMss4YNJ1x3kgrrnadBWPlnJSBd2g5pNFSl_Y3YxO_Z9Phl2fOIqRdBwGFKciCeZTSzE4ah2Cu1Bmyv84d9AP7o1YS19lpxhGhY/s1600/hamster660.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="192" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNY03Vr0P_BWCI7xOoWN9m9uUpIZV4cwNv2HBLF2V6aMss4YNJ1x3kgrrnadBWPlnJSBd2g5pNFSl_Y3YxO_Z9Phl2fOIqRdBwGFKciCeZTSzE4ah2Cu1Bmyv84d9AP7o1YS19lpxhGhY/s320/hamster660.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En ensam hamster som flyger runt i rymden<br />
<br />
<div style="text-align: left;"><br />
</div></td></tr>
</tbody></table><div>Vill också tipsa om den här boken; <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197710911">Köp inte den här boken: mitt år med köpstopp</a>, som handlar om en kvinnas år när han bara handlar det absolut nödvändigaste. Den finns säkert på biblioteket :-)<br />
<br />
<br />
Skrivet av Klara</div><div><div><span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;">Bildkälla: <a href="http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/hur-blir-hamstern-hallbar">http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/hur-blir-hamstern-hallbar</a></span></div></div>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-21938352871670815802011-03-05T13:58:00.000+01:002011-03-05T13:58:56.478+01:00Gapminder<span style="font-family: "Calibri", "sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">För 6 år sedan grundades Gapminder, ett nytt faktabaserat sätt att se på världen. En av Gapminders mål är att <em>"<span style="font-size: small;">Fighting the most devastating myths by building a fact-based world view that everyone understands"</span></em> </span><span style="font-family: "Calibri", "sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.gapminder.org/about-gapminder/our-mission/">Om Gapminder</a>.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "Calibri", "sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.gapminder.org/videos/200-years-that-changed-the-world-bbc/">Här</a> visar och berättar en av upphovsmännen Hans Rosling om hur världens hälsa och välstånd förändras under 200 år. Prova själv att leka med de rörliga diagrammen. <a href="http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2009$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1jiMAkmq1iMg;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL%5Fn5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=log;dataMin=295;dataMax=79210$map_y;scale=lin;dataMin=19;dataMax=86$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=;example=75">Gå in här</a> och tryck på "Open graph menu" för att byta diagram till exempelvis koldioxidutsläpp sedan 1820 eller mindre familjer och längre liv. Detta är ett roligt och intressant tidsfördriv:) Enjoy!</span>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-67144609162796953952011-02-16T22:42:00.002+01:002011-02-17T17:17:37.886+01:00Kall fusion - för bra för att vara sant? <br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid1xNiyx5qZtyJenF9lR2GHFM18Ki0SjKyVn6EQY0itkN8jGh_FgNpquHpC0_lL6eH0BOa1buMkQuALXQcT-Bt3kV-H72M6YRgwm2jwd5Ta6RnlA3i5xBHnzxuHF8VUUQc21k8agVmgfY/s1600/Sun_in_X-Ray.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="230" j6="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid1xNiyx5qZtyJenF9lR2GHFM18Ki0SjKyVn6EQY0itkN8jGh_FgNpquHpC0_lL6eH0BOa1buMkQuALXQcT-Bt3kV-H72M6YRgwm2jwd5Ta6RnlA3i5xBHnzxuHF8VUUQc21k8agVmgfY/s320/Sun_in_X-Ray.png" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fusion får solen att lysa. Kan vi skapa solen på jorden?<br />
<a href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sun_in_X-Ray.png">Bildkälla</a></td></tr>
</tbody></table> <br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="font-family: Calibri;">Det är fusion som gör att solen är varm, då lätta grundämnen, som väte, smälter samman i en temperatur av 15 miljoner grader Celsius. Men vi har inte samma förutsättningar här på jorden när det gäller temperatur och tryck. På jorden krävs det 150 miljoner grader Celsius för att genomföra fusion idag(<a href="http://ec.europa.eu/research/leaflets/fusion/page_89_sv.html">källa</a>). Kall fusion sker under lägre temperaturer och tryck än på solen, och betraktas som en <a href="http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp?id=14237">pseudovetenskap</a>.</span></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><span style="font-family: Calibri;">I januari hävdade två italienska forskare, Andrea Rossi och Sergio Focardi, att de fått fram energi genom kall fusion. "Energikatalysatorn" som de kallar den matas med 1 kW och ger tillbaka 10-12 kW. Processen ska tillverka koppar genom fusion av n</span><span style="font-family: Calibri;">ickel och väte och endast pikogram(väldigt lite) ska förbrukas. Italienarna har sökt patent för tekniken och vill därför inte avslöja detaljer om "energikatalysatorn"<a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3073394.ece">Läs mer</a></span></div> <br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQp3sf2pzFarwr1LwvL6tS7N3kFRJJ7U4UNCbnJsrxe6_6juaHVAFlqByA1_UZNTui2iNjovOm3c3SJ4eEQGVDFFO5RPCbVAiFl8AMp_UqgrIxJ0Sqk0sQMhcrmwqrx3SBnY3BOnkc98w/s1600/evighetsmaskin.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="200" j6="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQp3sf2pzFarwr1LwvL6tS7N3kFRJJ7U4UNCbnJsrxe6_6juaHVAFlqByA1_UZNTui2iNjovOm3c3SJ4eEQGVDFFO5RPCbVAiFl8AMp_UqgrIxJ0Sqk0sQMhcrmwqrx3SBnY3BOnkc98w/s200/evighetsmaskin.jpg" width="158" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">"Energikatalysatorn"<br />
<a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3073394.ece">Bildkälla</a></td></tr>
</tbody></table> <br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><span style="font-family: Calibri;">Men det är mycket som inte verkar stämma. Enligt <a href="http://fysik.org/website/fragelada/index.asp?keyword=kall+fusion">Nationellt resurscentrum för fysik</a></span><span style="font-family: Calibri;"> är det demonstrerade försöket av italienarna inte möjligt, eftersom det motsäger fysikens lagar. Exempelvis skulle alla som varit där vid försöket dött efter stora strålningsdoser. Men strålningsmätningarna som gjordes i samband med försöket var inte högre än normalt. Nationellt resurscentrum för fysik tror att det rör sig om bedrägeri, för att få riskkapital. Läs gärna mer <a href="http://fysik.org/website/fragelada/index.asp?keyword=kall+fusion">här</a> för djupare information varför italienarnas "energikatalysator" inte genomför kall fusion.</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><span style="font-family: "Calibri", "sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Nu spekuleras det vilt vad som kan ha orsakat energin, en vanlig förklaring är olika typer av förbränningsprocesser<a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3093467.ece">(läs mer)</a></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><span style="font-family: "Calibri", "sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Hanno Essén, fysiker från KTH, är positiv till italienarnas försök och menar att det rör sig om riktig fysik<a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3075183.ece">(läs mer)</a></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><span style="font-family: "Calibri", "sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.nyteknik.se/taggar/?tag=Kall+fusion">Fler artiklar om kall fusion</a>, <a href="http://www.fof.se/blogg/jan-scheffel/kall-fusion-inte-igen">Ord från en svensk fusionsforskare</a>- "kall fusion - inte igen"</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;"><span style="font-family: "Calibri", "sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Vad tror ni om kall fusion?</span></div></div>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-82510331774372918212011-02-12T11:39:00.007+01:002011-02-14T10:51:21.270+01:00IKEA goes källsortering<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 2;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: inherit;">Jag fick en trevlig överraskning i min mejlkorg för några dagar sedan. Jag prenummererar på nyhetsbrevet från IKEA som den här gången handlar om återvinning! De hälsar att man är välkommen på återvinningsdag på varuhuset Kungens Kurva och att man numera kan lämna in sina gamla monteringsnycklar som ska lämnas till återvinning (Eller kanske direkt återanvändning?) Även fast jag är ett stort fan av IKEA, dit man kan åka och komma hem med många nödvändiga saker utan att spendera mycket pengar, är det kanske inte direkt det förtag jag förknippar med miljötänk. Tanken med otroligt (ologiskt?) billiga möbler tycker jag faktiskt uppmuntrar till slit-och-släng-tänk och är egentligen inte särskilt hållbar. Men jag måste ändå erkänna att alla steg som tas för att återvinning ska bli en del av vardagen är bra steg, särskilt när det är stora företag som tar dem. IKEA kan ju verkligen påverka så enormt många över hela världen, och återvinning är ju så otroligt viktigt!<b><o:p></o:p></b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: inherit;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 2;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: inherit;">Jag kan ibland känna en attityd hos människor som säger att det bara är torrisar och naturbesatta hippies som återvinner, att det är något lamt och töntigt över det. Det är en bild vi måste sudda bort! Att sortera metall från plast och papper från glas är coolt! Vi måste ta vara på resurserna vi har och återanvända och återvinna så mycket vi kan! We can do it! Heja oss!<b><o:p></o:p></b></span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: inherit;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Man måste kanske inte köpa IKEAS speciella källsorteringshinkar för att källsortera, men man kan i alla fall använda deras ettiketter! Ladda ner dem <a href="http://www.ikea.com/ms/sv_SE/pdf/kallsortering/SORTERA_etiketter.pdf"><b>här</b></a>! Och <a href="http://www.ikea.com/ms/sv_SE/pdf/kallsortering/RETUR_etiketter.pdf"><b>här</b></a>!</span><o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444;"><br />
</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: inherit; margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAx4q43aP2rxc0fcpMcdjNNqgRjmdMPBY2cpM8aGPu30GNvzJKqDGpjlx06FkZ7COyg_ZQWckXnK8uiCMNmPRUbVwCdMPIEulHfLtQVU7XDNVlF73m-4qEU6BZy2aqkszXHiqBKnX8tgQ/s1600/IKEA+k%25C3%25A4llsortering.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="223" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAx4q43aP2rxc0fcpMcdjNNqgRjmdMPBY2cpM8aGPu30GNvzJKqDGpjlx06FkZ7COyg_ZQWckXnK8uiCMNmPRUbVwCdMPIEulHfLtQVU7XDNVlF73m-4qEU6BZy2aqkszXHiqBKnX8tgQ/s320/IKEA+k%25C3%25A4llsortering.jpg" width="320" /></a></span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: inherit;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: xx-small;">Källa: <a href="http://www.anp.se/newsletterweb/1064294/424A5C4377404B59477149435143">http://www.anp.se/newsletterweb/1064294/424A5C4377404B59477149435143</a></span><o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-48030396309958243832011-02-07T21:54:00.000+01:002011-02-07T21:54:59.126+01:00Into eternity - kärnavfall.K special ger sin bild av slutförvaring av kärnavfall.<br />
<br />
<a href="http://svtplay.se/t/102869/k_special">K special, Into eternity</a><br />
<br />
"Experter" från Sverige och Finland blir intervjuade angående slutförvaring i och med att världens första permanenta kärnavfallsförvaring byggs i Finland.<br />
<br />
Går det verkligen att spå 100 000 år i framtiden? Och går det att bygga något som måste hålla 100 000 år? Hur kommer framtida generationer att se ut och hur ska vi kunna varna dem för platserna där det finns radioaktivt avfall? Är några av frågorna som kommer upp i programmet.<br />
<br />
Mina egna funderingar blir: Är det etiskt rätt att förbruka naturresurser som fossila bränslen och uran samt att förstöra världen med exempelvis utsläpp och radioaktivt avfall? Har vi inga obligationer till framtida generationer? Blundar vi för att kunna fortsätta vara bekväma?<br />
<br />
Videon är tillgänglig till 6 mars, så passa på att se den nu!There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-44440932092474408202011-02-06T17:54:00.002+01:002011-02-06T18:00:13.060+01:00Gröna hyresavtal<span style="font-size: small;">Att marknadsföra sitt företag som grönt <a href="http://ellipsoidjorden.blogspot.com/2011/01/greenwashing-satt-foretag-och-reklam-i.html">verkar vara väldigt poppis</a> och även fastighetsbolag har hoppat på den trenden. Ett exempel är Vasakronan som numer erbjuder sina hyresgäster en radda gröna tjänster, bland annat gröna hyresavtal.</span><br />
<span style="font-size: small;">Efter att ha sett en annons om dessa gröna hyresavtal började jag leta information på Vasakronans hemsida. Hittade en kortfattad pdf men för att få svar på mina frågor skickade jag även ett mail. </span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: small;">Här kommer först en liten sammanfattning över vad de gröna hyresavtalen innebär för hyresgästen:</span><br />
<span style="font-size: small;">- Hyresgästen ska, med hjälp av Vasakronan, sänka sin el- och värmeförbrukning</span><br />
<span style="font-size: small;">- Allt avfall ska sorteras</span><br />
<span style="font-size: small;">- Hyrasgästen får bara köpa el klassad som grön el enligt Naturskyddsföreningens kriterier för ”Bra miljöval”</span><br />
<span style="font-size: small;">- Vid eventuella renoveringar eller ombyggnader måste hyresgästen använda sig av material med så liten miljöpåverkan som möjligt</span><br />
<span style="font-size: small;">Vasakronans del av avtalet innefattar att dom hjälper till med en elkartläggning eller elrådgivning för varje hyresgäst.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: small;">Den information som jag fann på hemsidan då (24/1-11) var ganska otydlig och de synpunkter jag hade då var främst det faktum att hyresgästen skulle dela på vinsten av den sänkta energiförbrukningen med Vasakronan, i stället för att den helt tillföll hyresgästen. Jag var även intresserad av att veta vad Vasakronan gör för att leva som man lär och det var bland annat det jag frågade om i mailet.</span><br />
<span style="font-size: small;">Om man går in på Vasakronans hemsida idag har informationen utökats rejält. Man kan bland annat läsa om tjänster så som grön flytthjälp, grön service, grön bilpool osv. Läs gärna informationsbroschyren Gröna kontoret. Den och mycket mer hittar du <a href="http://www.vasakronan.se/sv/Kontorskunskap/Det-grona-kontoret/sektion/Gront-hyresavtal/">här</a>.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: small;">Och här kommer Vasakronans miljöchef Anna Denell:s svar på mitt mail:</span><br />
<style type="text/css">
p { margin-bottom: 0.08in; }
</style> <br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Hej Hanna,</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Tack för dina intressanta frågor. Här följer svaren:</span><br />
<br />
<span style="font-size: small;">Om Vasakronan eller hyresgästen av någon anledning inte skulle uppfylla sin del av kontraktet, vad sker då?</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Det gröna hyresavtalet är en del av hyresavtalets samtliga villkor och är därmed juridiskt bindande för båda parter. Hyreslagstiftningen är dock mycket strängare än den allmänna avtalslagstiftningen och det är därför strikt reglerat vilka sanktionsmöjligheter som finns när en part inte lever upp till avtalets intentioner. Det är föga troligt att vi inte inte skulle leva upp till vår del av avtalet, men om vi inte skulle göra det har hyresgästen en teoretisk möjlighet att säga upp hyresavtalet till förverkande. Om hyresgästen inte uppfyller sin del av kravet är det inte sannolikt att det i en prövning skulle vara en skälig grund till uppsägning, däremot borde vi kunna dra in de fördelar kunden åtnjutit av det gröna avtalet. Tex återbetalningen av delar av energikostnaden.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: small;">Vad tjänar man som hyresgäst på ett grönt hyreskontrakt rent kostnadsmässigt?</span><br />
<span style="font-size: small;">Vinsten av sänkt värme- och elförbukning delas mellan Vasakronan och hyresgästen, men hur räknas denna vinst ut? Delas vinsten hälften hälften eller vilka förhållanden gäller?</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Det beror på hur avtalet är konstruerat från början (om du är kund sedan tidigare). Det vanliga är att man blir erbjuden en kostnadsfri elkartläggning. Kartläggningen leder ofta till en minskning av elenergianvändningen hos kunden på 10-15%, utan att några investeringar görs, dvs det uppnås genom rena beteende- och handhavandeförändringar. Hyresgästerna betalar alltid elen själva (många gånger har de egna abonnemang). Det gör att 100% av dessa besparingar tillfaller kunderna.</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Utöver det får man även del av den besparing som uppnås på värme-, kyl- och fastighetselsidan. Många gånger går det inte att mäta individuellt för varje kund, så man får ett schablonmässigt avdrag. Andemeningen är att den besparingen fördelas lika mellan oss och kunderna. Vi arbetar på vår kant med att optimera husen så långt det bara går rent tekniskt och kundens bidrag är att göra vissa smärre avkall på de komfortkrav de ställer, tex vad avser temperatur inomhus sommartid.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: small;">Betalas värmekostnaderna även i "vanliga" fall av varje separat hyresgäst?</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Det varierar mycket. Dels är det inte tekniskt möjligt med individuell mätning i alla hus. Dels kan de affärsmässiga uppgörelserna i varje kontrakt variera ngt. Det förekommer att vi har ”varmhyra” dvs att kostnaden för värme ingår i hyran. Det vanligaste är dock att kunden har kallhyra och betalar extra för värme, ibland den faktiska kostnaden (då det går att mäta) och ibland en schablonmässig kostnad baserad på vad huset drar.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: small;">I informationsbladet står även att eventuella energibesparande investeringar ska hyresgästen själv stå för och det är då hyresgästen som får ta del av den vinst dessa investeringar genererar. Hur separeras den energinbesparing som sker till följd av en eventuell investering från den totala energibesparingen?</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Lite dåligt formulerat av oss kanske, eller ryckt ur sitt sammanhang. Denna text avser de eventuella investeringar som föreslås som ett resultat av elkartläggningen som görs i kundens lokal. Eftersom 100% av de besparingar som uppnås tillfaller kunden är det också upp till kunderna att avgöra om de vill investera eller inte. Många gånger så är det mindre åtgärder som tex ny mer energieffektiv utrustning.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">I alla hus följer vi upp värme- kyl och elnergianvändning (som delas upp i ev hyresgästel om de uinte har egna abonnemang och fastighetsel, tex el till pumpar, ventilation, hissar, allmänbelysning etc). Vi investerar kontinuerligt i ny teknik och utrustning som resulterar i en totalt sett minskad energianvändning för husets funktion. Genom att teckna gröna avtal med våra kunder tror vi att vi kan snabba på minskningen genom att vi får del av de beteendeberoende minskningarna samt att det även leder till minskad elenergianvändning inne på våra kunders kontor.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Vasakronan använder enbart el märkt ”Bra miljöval” enligt naturskyddsföreningen. Elen består till 75% av vatten-, 15% vind- och 10% biokraft.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Vid våra egna ny- om- och tillbyggnader använder vi oss bara av material som får klassningen rekommenderas i ”Byggvarubedömingen” som är ett oberoende bedömningssystem för byggmaterial. Det förekommer att våra kunder bygger om själva. De kunder som tecknar ett grönt hyresavtal förbinder sig att uppfylla våra hårt ställda materialkrav i sina ev egna ombyggnationer.</span><br />
<br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Hör gärna av dig om du har fler frågor!</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Vänliga hälsnignar</span><br />
<span style="color: #1f497d; font-size: small;">Anna Denell </span> <style type="text/css">
p { margin-bottom: 0.08in; }a:link { }
</style> <br />
<span style="color: grey; font-size: x-small;"><b>Anna Denell, Vasakronan AB</b></span><br />
<span style="font-size: x-small;"><a href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=6317061447075503863&postID=4444093209247440820" name="12dc23cefe6a7e77_bkmTitel"></a></span><span style="color: grey; font-size: x-small;">Miljöchef</span><br />
<span style="color: grey; font-size: x-small;">Sveavägen 167, Box 30074, 104 25, Stockholm<span style="color: blue;"><u> </u></span></span><br />
<span style="color: grey; font-size: x-small;"><a href="mailto:anna.denell@vasakronan.se" target="_blank"><span style="color: blue;"><u>anna.denell@vasakronan.se</u></span></a></span><br />
<span style="font-size: small;"></span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: small;">Tanken är fin men når dom hela vägen? Vad tycker ni?</span><br />
<span style="font-size: small;">/Hanna</span><br />
<span style="font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: x-small;"><i>www.vasakronan.se</i></span><br />
<span style="font-size: x-small;"><i>http://www.vasakronan.se/sv/Kontorskunskap/Det-grona-kontoret/sektion/Gront-hyresavtal/ </i></span>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-41567896090541656412011-01-23T19:08:00.001+01:002011-01-23T19:10:01.342+01:00Kiss och bajs i en enda röra<div class="MsoNormal"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"> </span></o:p>Övergödningen av Östersjön har länge varit ett välkänt problem. Enligt WWF är området med död botten lika stor som hela Sveriges samlade åkermark, en yta som motsvarar 70 000 kvadratkilometer. Överskottet av främst fosfor, som är det begränsande näringsämnet för cyanobakterierna (också felaktigt kallad algblomning), gör att bakterierna växer och frodas och använder upp allt syre när de tillslut faller ner till botten och förmultnar. I en syrefri miljö sedimenterar inte fosforn, utan den stannar i vattnet vilket i sin tur leder till fler bakterier som förgiftar vattnet.</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">WWF tror att konstgödsel står för den största delen utsläpp av olika ämnen i vattnet som får cyanobakterierna att växa till sig. Men en forskare ifrån Uppsala Universitet talar om en annan teori, avloppen! </span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Att blanda <b>kiss och bajs</b> på toaletten krånglar till det på reningsverken. Det slam som renas ur vattnet innehåller så stora mängder fosfor och andra kemikalier att det är giftigt och svårt att använda. Det organiska innehållet bryts ner men fosfor, som är ett grundämne, kan inte brytas ner till något annat. Istället ligger det där på deponi tills regnet för med det ut i havet. Bakterierna blir glada och fisken inte så glad. </span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Om det nu är fosfor och kväve från <b>bajs och kiss</b> som står för den ökade eutrofieringen i Östersjön kan man diskutera länge, men om detta är det bästa sättet att hantera <b>skiten</b> är också en intressant fråga. Växter frodas när man gödslar med <b>avföring</b> och varför vill man hellre gödsla med <b>kobajs</b> istället för vårt eget? Om man gör om avloppssystemet och låter jordbrukarna få tillgång till slammet direkt så skulle man kanske slippa konstgödsla överhuvudtaget?</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;">Vi måste få ett mer hållbart samhälle och där är kretsloppstänket avgörande. Äcklet mot våra egna <b>exkrementer</b> är ett tabu som vi nog måste bryta. De flesta verkar dock tycka att det är ett ganska muntert samtalsämne. Att tala om bajs finns det väl ändå inte särskilt många som tycker är otrevligt, eller? (Läs orden i fetstil högt för dig själv. Det är närapå omöjligt att inte skratta!)</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"><br />
</span><br />
<br />
</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGlTKoAYRIx7kNWdY32ZERZ5a4gbGQmGw2cgBkcb3bdB9MZrFYWGYgi-IQmO8xO3CbsZ1RLf4XYPhFWUJ8K5Jf-vrMws3Pk0mlyBOO8Sp1YODpOt8ZPQbUp_hc8v5c_j6TtIYEPK7rjjE/s1600/SDC12467.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGlTKoAYRIx7kNWdY32ZERZ5a4gbGQmGw2cgBkcb3bdB9MZrFYWGYgi-IQmO8xO3CbsZ1RLf4XYPhFWUJ8K5Jf-vrMws3Pk0mlyBOO8Sp1YODpOt8ZPQbUp_hc8v5c_j6TtIYEPK7rjjE/s320/SDC12467.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b>Marsvinsbajs</b> - värdefull resurs? <i>Klara Rahimi 2011</i><br />
<br />
<div style="text-align: left;"><br />
</div></td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal"></div><div class="MsoNormal">Skrivet av Klara<br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;"><a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=323&artikel=2717600">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=323&artikel=2717600</a></span></div><div class="MsoNormal"></div><div class="MsoNormal"><a href="http://www.wwf.se/press/1183903-dda-bottnar-ett-vxande-problem-fr-stersjn"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">http://www.wwf.se/press/1183903-dda-bottnar-ett-vxande-problem-fr-stersjn</span></a></div><span style="line-height: 115%;"><a href="http://www.kemi.se/templates/Page____4516.aspx"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">http://www.kemi.se/templates/Page____4516.aspx</span></a></span><br />
<div class="MsoNormal"><a href="http://www.gryaab.se/flash/processbarn/processen_barn.html"><span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: x-small;">http://www.gryaab.se/flash/processbarn/processen_barn.html</span></a></div>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-52661952780520158512011-01-17T23:00:00.003+01:002011-01-17T23:08:03.835+01:00Strålande nyheterEfter ett tips från en klasskamrat letade jag reda på en insändare i Dalademokraten med intressant innehåll (minns dessvärre inte datum). Ämnet som berördes var huruvida Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) verkligen bör vara den organistation som ansvarar för slutförvaringen av kärnbränsleavfall, med tanke på att de som äger SKB är just kärnkraftsbolagen.<br />
<br />
Sökte efter fler debattartiklar om SKB och hittade bland annat en <a href="http://www.mkg.se/naturskyddsforeningen-och-mkgs-yttrande-over-fud-10">artikel</a> publicerad av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG). De har tillsammans med Naturskyddsföreningen granskat SKB:s forskning- och utvecklingsprogram (fud-10) och funnit påtagliga brister i dokumentation. Öppenheten kring SKB:s forskning kritiseras och man efterfrågar full insyn i kärnavfallsarbetet. Att SKB undanhåller information får i alla fall mina varningsklockor att ringa...<br />
<br />
MKG och Naturskyddsföreningen ifrågasätter även säkerheten kring den metod som SKB föreslagit för slutförvar av kärnbränslet. I ytterligare en <a href="http://www.mkg.se/naturskyddsforeningen-och-mkg-skickat-en-samradsinlaga-till-skb-om-kopparkorrosion-lererosion-och-ra">artikel</a> från MKG kan man läsa om den inlaga de gemensamt presenterat: <br />
<br />
<i>"Inlagan behandlar frågeställningar som rör kopparkorrosion och hur risker för korrosion av kopparkapseln påverkar den långsiktiga miljösäkerheten för ett slutförvar enligt KBS-metoden. Inlagan behandlar även risker för att funktionen av den buffert av bentonitlera som långsiktigt ska skydda kopparkapseln från korrosivt grundvatten ska förstöras redan under den tidsperiod då lerbufferten ska mättas. Ett annat ämne som behandlas i inlagan är risken för att lerbarriären långsiktigt eroderas och spolas bort."</i><br />
<br />
<br />
Det är alltså säkerheten som ifrågasätts och att det är i så basala områden som kapseln och lerbufferten man funnit brister känns lite oroande. Vi vet väldigt lite om hur kärnbränsleavfallet beter sig i framtiden, och just därför är detta en så viktig fråga. I slutändan är det regeringen som tar beslutet om hur sluförvaringen ska ske, och miljödomstolen måste sedan också hålla med, men det är SKB:s förslag som kommer vara uppe.<br />
<br />
Är det rätt att ett uppenbart kärnkraftspositivt företag har hand om denna viktiga fråga? Borde denna forskning istället ske av någon utan eget vinstintresse i frågan? Vad tycker ni?<br />
<br />
Hanna<br />
<br />
<span style="font-size: xx-small;">http://www.skb.se/</span><br />
<span style="font-size: xx-small;">http://www.mkg.se/naturskyddsforeningen-och-mkgs-yttrande-over-fud-10</span><br />
<span style="font-size: xx-small;">http://www.mkg.se/naturskyddsforeningen-och-mkg-skickat-en-samradsinlaga-till-skb-om-kopparkorrosion-lererosion-och-ra</span>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-6317061447075503863.post-40840292020867135202011-01-17T18:06:00.001+01:002011-01-19T07:37:36.121+01:00Våga Nobba Normen!Efter en statusuppdatering på facebook som genererade massor av kommentarer så bad jag Amanda att skriva lite om ämnet som berörde henne. Vi älskar gästbloggare i den här bloggen. Har du en idé? Det är bara höra av sig så lägger vi upp ditt inlägg!<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<br />
Men nu gott folk, I present to you <b>Amanda</b>:<br />
<br />
<div style="text-align: justify;"><i>Sköljmedel och män(skligheten)<br />
<br />
För några dagar sedan blev jag anklagad för att tvätta pappas träningskläder med sköljmedel. Vi var i sportaffären och pappa frågade den manlige försäljaren om superunderställ. Jag stod ointresserad bredvid och tänkte på annat. Plötsligt hörde jag att försäljaren nickade mot mig och sa nedlåtande ”de blir sämre efter ett tag, och hon tvättar dem säkert med sköljmedel”. Eh?! Förlåt då för att jag tvättar min käre fars svettiga kläder med sköljmedel! För inte kan män tvätta sina kläder själva? Så löjligt! Nej, självklart utgår man (observera ”man”, det vill säga, försäljaren) från att närmsta möjliga kvinna gör det åt honom. I det här fallet dottern. Jag. Men jomenvisst att jag tvättar min pappas kläder! No way! Aldrig! Ville jag säga. Men jag var för chockad över att någon kunde komma med ett sådant antagande att jag inte fick ur mig något listigt alls.<br />
<br />
Resten av dagen kunde jag inte koncentrera mig på något annat än hur fel hela världen är. Världen ska inte vara funtad så att det går att utgå från att det är tjejen som tvättar. För trots att det idag är många fler män än tidigare som lagar mat och städar, så är det fortfarande ofta kvinnorna som har huvudansvaret för hemmen. Männen kanske städar, men kvinnorna kommer på att det behöver städas. Männen kanske lagar mat, men kvinnorna kommer på att för att kunna laga mat måste det finnas mat hemma, vilket de fixar. Så klart är det inte så i alla hem, men i många. <br />
<br />
Samtidigt jobbas det för att samhället ska bli mer jämställt. Men det är männens livsstil som är normen, det optimala. Kvinnorna ska kunna jobba mer och satsa på karriären. De ska lära sig att lämna bort sina barn mer, i stället för att papporna ska lära sig att ta hand om barnen mer. Papporna ska vara hemma med barnen, men samtidigt har mammorna oftast sämre lön vilket gör att familjerna förlorar mer ekonomisk sett om pappan är hemma. Dryckesvanorna blir mer jämställda – kvinnorna super snart lika mycket som männen. En tjej som meckar med bilen är cool, men en kille som diskar?<br />
<br />
Vi tror att Sverige är bäst. Vi är mest jämställda av alla. Och det kanske stämmer, vad vet jag. Men bara för att vi kanske är bäst betyder det inte att vi är bra. Överallt talar reklamen, filmerna, böckerna, spelen… om hur män och kvinnor ska vara. I reklambladet står en kille med en blondin under ena armen och en brunett under andra. De tittar avgudande på honom, som om de tänker att ”shit vilken tur jag har som fått stans snyggaste kille! Att han valde just mig…”. Han däremot tittar rakt in i kameran, självsäkert och med blicken hos en som vet att han är stans snyggaste. I ett energibolags infobroschyr står det att ”Fru Persson slår på spisen för att koka jordgubbssaft…” och ”Herr Ibrahim som har en mekanisk verkstad…”. Varför står just frun vid spisen medan herrn skruvar i bilar? Hallå? Någon? Måste världen vara så här?<br />
<br />
Men, egentligen är det väl inte så konstigt att normerna fortsätter råda. Det blir ju enklare. Är du kvinna – var så här. Är du man – var så där. Man slipper fundera, det är bara att sålla in sig i rätt fack. Fast om man nu inte vill tillhöra ett fack. Eller inte vet vilket fack som passar en? <br />
<br />
Vad som behövs är förebilder. Börja göra filmer där det inte alltid bara är killen som slåss och tjejen som plåstrar om honom efteråt. Där den kyssta grodan blir en prinsessa och så lever se två älskande prinsessorna lyckliga i alla sina dagar. De behöver inte alls ha jämställdhet eller homosexualitet som huvudtema, men kanske att när huvudpersonen hälsar på hos sina föräldrar så är det inte alltid mamman som serverar maten när pappan kommer hem från jobbet. <br />
<br />
Jag skulle vilja ta bort allt manligt och kvinnligt. Inte så att ingen får vara kvinnlig, men det ska inte kallas kvinnligt. Precis som man kan vara ”konstnärlig” så kan det som idag anses vara kvinnlig vara en egenskap eller stil som vem som helst kan ha. Kvinnor ska inte bara få högre status. Alla ska få lika status. Det ska inte spela någon roll om du är kille eller tjej, heterosexuell eller bisexuell, eller något annat. Killar ska kunna gå i kjol och tvätta sina egna kläder med eller utan sköljmedel – utan att någon ska se ned på dem för att de är ”omanliga”. Sen om frun nu verkligen GILLAR att tvätta, då kan hon göra det, men i helvete inte bara för att hon är tjej!<br />
<br />
Patriarkatet dominerar. Till och med i språket. Från och med nu ska jag skriva ”en” i stället för ”man”. Så får vi se hur det går… Och hur det går med världen. Nästa gång jag är ute hoppas jag i alla fall att ingen frågar mig vad jag använder för rengöringsmedel när jag skurar toaletten efter min pappa. <br />
<br />
Våga nobba normen! <br />
/Amanda.</i></div>There is no Planet Bhttp://www.blogger.com/profile/07374202040989332326noreply@blogger.com7