söndag 23 januari 2011

Kiss och bajs i en enda röra

 Övergödningen av Östersjön har länge varit ett välkänt problem. Enligt WWF är området med död botten lika stor som hela Sveriges samlade åkermark, en yta som motsvarar 70 000 kvadratkilometer. Överskottet av främst fosfor, som är det begränsande näringsämnet för cyanobakterierna (också felaktigt kallad algblomning), gör att bakterierna växer och frodas och använder upp allt syre när de tillslut faller ner till botten och förmultnar. I en syrefri miljö sedimenterar inte fosforn, utan den stannar i vattnet vilket i sin tur leder till fler bakterier som förgiftar vattnet.

WWF tror att konstgödsel står för den största delen utsläpp av olika ämnen i vattnet som får cyanobakterierna att växa till sig. Men en forskare ifrån Uppsala Universitet talar om en annan teori, avloppen!

Att blanda kiss och bajs på toaletten krånglar till det på reningsverken. Det slam som renas ur vattnet innehåller så stora mängder fosfor och andra kemikalier att det är giftigt och svårt att använda. Det organiska innehållet bryts ner men fosfor, som är ett grundämne, kan inte brytas ner till något annat. Istället ligger det där på deponi tills regnet för med det ut i havet. Bakterierna blir glada och fisken inte så glad.

Om det nu är fosfor och kväve från bajs och kiss som står för den ökade eutrofieringen i Östersjön kan man diskutera länge, men om detta är det bästa sättet att hantera skiten är också en intressant fråga. Växter frodas när man gödslar med avföring och varför vill man hellre gödsla med kobajs istället för vårt eget? Om man gör om avloppssystemet och låter jordbrukarna få tillgång till slammet direkt så skulle man kanske slippa konstgödsla överhuvudtaget?

Vi måste få ett mer hållbart samhälle och där är kretsloppstänket avgörande. Äcklet mot våra egna exkrementer är ett tabu som vi nog måste bryta. De flesta verkar dock tycka att det är ett ganska muntert samtalsämne. Att tala om bajs finns det väl ändå inte särskilt många som tycker är otrevligt, eller? (Läs orden i fetstil högt för dig själv. Det är närapå omöjligt att inte skratta!)




Marsvinsbajs - värdefull resurs?  Klara Rahimi 2011


http://www.kemi.se/templates/Page____4516.aspx

måndag 17 januari 2011

Strålande nyheter

Efter ett tips från en klasskamrat letade jag reda på en insändare i Dalademokraten med intressant innehåll (minns dessvärre inte datum). Ämnet som berördes var huruvida Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) verkligen bör vara den organistation som ansvarar för slutförvaringen av kärnbränsleavfall, med tanke på att de som äger SKB är just kärnkraftsbolagen.

Sökte efter fler debattartiklar om SKB och hittade bland annat en artikel publicerad av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG). De har tillsammans med Naturskyddsföreningen granskat SKB:s forskning- och utvecklingsprogram (fud-10) och funnit påtagliga brister i dokumentation. Öppenheten kring SKB:s forskning kritiseras och man efterfrågar full insyn i kärnavfallsarbetet. Att SKB undanhåller information får i alla fall mina varningsklockor att ringa...

MKG och Naturskyddsföreningen ifrågasätter även säkerheten kring den metod som SKB föreslagit för slutförvar av kärnbränslet. I ytterligare en artikel från MKG kan man läsa om den inlaga de gemensamt presenterat:

"Inlagan behandlar frågeställningar som rör kopparkorrosion och hur risker för korrosion av kopparkapseln påverkar den långsiktiga miljösäkerheten för ett slutförvar enligt KBS-metoden. Inlagan behandlar även risker för att funktionen av den buffert av bentonitlera som långsiktigt ska skydda kopparkapseln från korrosivt grundvatten ska förstöras redan under den tidsperiod då lerbufferten ska mättas. Ett annat ämne som behandlas i inlagan är risken för att lerbarriären långsiktigt eroderas och spolas bort."


Det är alltså säkerheten som ifrågasätts och att det är i så basala områden som kapseln och lerbufferten man funnit brister känns lite oroande. Vi vet väldigt lite om hur kärnbränsleavfallet beter sig i framtiden, och just därför är detta en så viktig fråga. I slutändan är det regeringen som tar beslutet om hur sluförvaringen ska ske, och miljödomstolen måste sedan också hålla med, men det är SKB:s förslag som kommer vara uppe.

Är det rätt att ett uppenbart kärnkraftspositivt företag har hand om denna viktiga fråga? Borde denna forskning istället ske av någon utan eget vinstintresse i frågan? Vad tycker ni?

Hanna

http://www.skb.se/
http://www.mkg.se/naturskyddsforeningen-och-mkgs-yttrande-over-fud-10
http://www.mkg.se/naturskyddsforeningen-och-mkg-skickat-en-samradsinlaga-till-skb-om-kopparkorrosion-lererosion-och-ra

Våga Nobba Normen!

Efter en statusuppdatering på facebook som genererade massor av kommentarer så bad jag Amanda att skriva lite om ämnet som berörde henne. Vi älskar gästbloggare i den här bloggen. Har du en idé? Det är bara höra av sig så lägger vi upp ditt inlägg!




Men nu gott folk, I present to you Amanda:

Sköljmedel och män(skligheten)

För några dagar sedan blev jag anklagad för att tvätta pappas träningskläder med sköljmedel. Vi var i sportaffären och pappa frågade den manlige försäljaren om superunderställ. Jag stod ointresserad bredvid och tänkte på annat. Plötsligt hörde jag att försäljaren nickade mot mig och sa nedlåtande ”de blir sämre efter ett tag, och hon tvättar dem säkert med sköljmedel”. Eh?! Förlåt då för att jag tvättar min käre fars svettiga kläder med sköljmedel! För inte kan män tvätta sina kläder själva? Så löjligt! Nej, självklart utgår man (observera ”man”, det vill säga, försäljaren) från att närmsta möjliga kvinna gör det åt honom. I det här fallet dottern. Jag. Men jomenvisst att jag tvättar min pappas kläder! No way! Aldrig! Ville jag säga. Men jag var för chockad över att någon kunde komma med ett sådant antagande att jag inte fick ur mig något listigt alls.

Resten av dagen kunde jag inte koncentrera mig på något annat än hur fel hela världen är. Världen ska inte vara funtad så att det går att utgå från att det är tjejen som tvättar. För trots att det idag är många fler män än tidigare som lagar mat och städar, så är det fortfarande ofta kvinnorna som har huvudansvaret för hemmen. Männen kanske städar, men kvinnorna kommer på att det behöver städas. Männen kanske lagar mat, men kvinnorna kommer på att för att kunna laga mat måste det finnas mat hemma, vilket de fixar. Så klart är det inte så i alla hem, men i många.

Samtidigt jobbas det för att samhället ska bli mer jämställt. Men det är männens livsstil som är normen, det optimala. Kvinnorna ska kunna jobba mer och satsa på karriären. De ska lära sig att lämna bort sina barn mer, i stället för att papporna ska lära sig att ta hand om barnen mer. Papporna ska vara hemma med barnen, men samtidigt har mammorna oftast sämre lön vilket gör att familjerna förlorar mer ekonomisk sett om pappan är hemma. Dryckesvanorna blir mer jämställda – kvinnorna super snart lika mycket som männen. En tjej som meckar med bilen är cool, men en kille som diskar?

Vi tror att Sverige är bäst. Vi är mest jämställda av alla. Och det kanske stämmer, vad vet jag. Men bara för att vi kanske är bäst betyder det inte att vi är bra. Överallt talar reklamen, filmerna, böckerna, spelen… om hur män och kvinnor ska vara. I reklambladet står en kille med en blondin under ena armen och en brunett under andra. De tittar avgudande på honom, som om de tänker att ”shit vilken tur jag har som fått stans snyggaste kille! Att han valde just mig…”. Han däremot tittar rakt in i kameran, självsäkert och med blicken hos en som vet att han är stans snyggaste. I ett energibolags infobroschyr står det att ”Fru Persson slår på spisen för att koka jordgubbssaft…” och ”Herr Ibrahim som har en mekanisk verkstad…”. Varför står just frun vid spisen medan herrn skruvar i bilar? Hallå? Någon? Måste världen vara så här?

Men, egentligen är det väl inte så konstigt att normerna fortsätter råda. Det blir ju enklare. Är du kvinna – var så här. Är du man – var så där. Man slipper fundera, det är bara att sålla in sig i rätt fack. Fast om man nu inte vill tillhöra ett fack. Eller inte vet vilket fack som passar en?

Vad som behövs är förebilder. Börja göra filmer där det inte alltid bara är killen som slåss och tjejen som plåstrar om honom efteråt. Där den kyssta grodan blir en prinsessa och så lever se två älskande prinsessorna lyckliga i alla sina dagar. De behöver inte alls ha jämställdhet eller homosexualitet som huvudtema, men kanske att när huvudpersonen hälsar på hos sina föräldrar så är det inte alltid mamman som serverar maten när pappan kommer hem från jobbet.

Jag skulle vilja ta bort allt manligt och kvinnligt. Inte så att ingen får vara kvinnlig, men det ska inte kallas kvinnligt. Precis som man kan vara ”konstnärlig” så kan det som idag anses vara kvinnlig vara en egenskap eller stil som vem som helst kan ha. Kvinnor ska inte bara få högre status. Alla ska få lika status. Det ska inte spela någon roll om du är kille eller tjej, heterosexuell eller bisexuell, eller något annat. Killar ska kunna gå i kjol och tvätta sina egna kläder med eller utan sköljmedel – utan att någon ska se ned på dem för att de är ”omanliga”. Sen om frun nu verkligen GILLAR att tvätta, då kan hon göra det, men i helvete inte bara för att hon är tjej!

Patriarkatet dominerar. Till och med i språket. Från och med nu ska jag skriva ”en” i stället för ”man”. Så får vi se hur det går… Och hur det går med världen. Nästa gång jag är ute hoppas jag i alla fall att ingen frågar mig vad jag använder för rengöringsmedel när jag skurar toaletten efter min pappa.

Våga nobba normen!
/Amanda.

lördag 15 januari 2011

Filmtips!

I introduktionen till den senaste kursen jag läste, Naturresurser och miljö, visade min lärare oss en film, Home. Det är en dokumentärfilm som är gjord av den franske fotografen Yann Arthus-Bertrand som handlar om hur vi människor, i takt med vår utveckling, brett ut oss på jorden och utnyttjar av vår planet. Yanns specialité är tydligen att ta flygbilder, vilket jag tycker är ett väldigt påhittigt sätt att förmedla bilder. Att se saker från ett annat perspektiv är väldigt nyttigt, även om det bara handlar om att ställa sig på en stol och se på saker ur en annan synvinkel. Det är en väldigt vacker film, även om budskapet kan vara en aning skrämmande. Filmen gjordes som en gåva åt mänskligheten och filmmakarna vill att så många som möjligt ska se den, tydligen har fler än 400  miljoner människor runt om i världen sett den. Gör det du också!



"I stand upon my desk to remind myself that we must constantly look at things in a different way." - Dead poets society, 1989

Skrivet av Klara

lördag 8 januari 2011

Kylskåpsmagnet? Marsvinsplutt? Nej, en kuts!

Jag är ingen kärnkraftsentusiast. Jag kan diskutera vidare om jag tycker vi ska använda det i dagsläget istället för kol, men det är inget jag tänker göra idag. Idag vill jag nämligen bara njuta av naturens underbara ironi. 

Den metod man använder i ett kärnkraftverk är otroligt energirik. Det är samma teknik som används inuti en atombomb, och det finns nog ingen som vill argumentera mot en atombombs enorma kraft. Fission, konsten att dela en atomkärna i två delar och på så sätt släppa ut energi i den mängd som Einstens berömda ekvation beskriver.

Albert Einstein 1921
E=mc2

E i ekvationen står för mängden energi. Energi i sig självt kan tyckas vara ett flummigt begrepp eftersom det kan innebära många saker. Energi mäts i joule, och 1 joule är definerad bland annat som den rörelseenergi ett 2 kilogram tungt objekt har, när det rör sig framåt med 1 meter per sekund. I detta fall kan vi för enkelhetens skull konstatera; ju mer energi – desto snabbare kan atomerna vibrera. Och när atomerna vibrerar fort, då blir det varmt.

M står för massa, alltså massan på den lilla atom som klyvs. En atom väger inte så mycket, en uranatom väger ungefär 0.000000000000000000000000238 kg.  (238 * 10 -27 kg)

Bokstaven C, det är här det magiska börjar hända. C står för ljusets hastighet. Den som stått och sett ut genom ett fönster en stormig natt och sett blixten före de hört dundret kan konstatera att ljuset färdas snabbare än ljudet. Idag kan vi, i ett jetplan, färdas snabbare än ljudet. Ljuset kan vi däremot inte slå. Ljuset färdas med en ”exakt” hastighet på 299 792 458 meter per sekund. Nästan 300 miljoner meter på en sekund. Den lilla tvåan som står bakom c, betyder att man ska multiplicera ljusets hastighet med sig själv.

Det enorma värde, multiplicerat med den pyttelilla massa som en uranatom bidrar med, är den energi som släpps lös varje gång man klyver en uranatom.

Man kan inte använda vilket uran som helst i en kärnreaktor så det uran som finns där är behandlat i många steg. Det som ändå tar sig vägen från gruvan till reaktorn är format som små knappar, små kylskåpsmagneter, så kallade kutsar.
Vattenfall.se

En kuts avger lika mycket energi som

800 liter dieselolja eller 
1 ton stenkol eller 
3 ton ved eller 
500 000 liter naturgas.

Och i en kärnkraftsreaktor brukar man stoppa in ungefär 15 miljoner kutsar. Kärnbränslet blir utbränt efter fem år och då måste man byta.

Vad gör man med de gamla kutsarna, som nu sänder ut farlig strålning? De stoppas tillbaka ner i jorden. Hållbart? 

Skrivet av Klara

"E=mc2" Bodanis. Pan förlag 2002
"Resources of the earth" Craig-David m fl. Prentice-Hall inc 1996.

fredag 7 januari 2011

8 av 10 är oljejättar

Webbtidningen E24 publicerade för några dagar sedan ett bildspel där de tio största företagen redovisades i ordning. Det är alltså de företag som omsätter mest pengar av alla företag i hela världen, de som får in mest pengar på grund av den vara de erbjuder eller producerar.

Först i listan är det amerikanska detaljhandelskedjan Wal-Mart som omsätter mer än 400 miljarder dollar. Det är mer än hela Sveriges BNP, och den tanken är svindlande. (Vanligtvis mäter man omsättning per år, men det nämns faktiskt inte i artikeln vilket år siffrorna är ifrån. Eftersom de jämför med begreppet BNP som också mäts under ett års period är det lätt att anta att också omsättningssiffrorna är för ett år.)

Förutom japanska Toyota som hittas på femte plats, är resten oljebolag. Olja, den ändliga resursen som hittas i reserver djupt ner i skorpan, ett kolväte som släpper ut mängder av växthusgasen koldioxid (CO2) när det förbränns är var de största pengarna finns att tjäna idag. Var kommer då U-länderna att lägga sin svett och möda? Och vilka är vi att förbjuda dem det? Olja och kolväten är en otrolig energikälla och vi i väst har redan fått njuta av dess fördelar i samband med industriella revolutionen.
Foto: Scanpix
Läste några dagar innan i samma tidning att man tror oljepriset kommer nå 100 dollar/tunna nästa år. Efterfrågan är stor med Kina på marknaden och ett allt större konsumtionsbehov från västvärlden. (Nödvändigheter eller inbillat behov?) OPEC-länderna är nog riktig nöjda.
Det ironiska är att man tror de flesta oljereserver är inne på sista versen. De små oljefynden som förut inte var ekonomiskt fördelaktiga att borra ner i börjar se intressanta ut och Kanada har redan börjat utvinna oljesand, en oljekälla som det finns få fina ord om.

Det är riktigt sorgligt att vi målat in oss i detta svarta, kladdiga hörn. Istället för att satsa alla pengar som finns på energiresurser som inte frestar på skorpan går tankarna istället mot vad man kan göra med koldioxiden för att den inte ska påverka klimatet i lika stor grad som idag. På flera håll i världen sprutar man ner den i gamla oljeutrymmen, där ingen vet hur det kommer påverka berget. Geologerna tror (hoppas?) att karbonater kommer bildas och sedan snällt stanna på sin plats. Men som sagt, ingen vet.
Det är lätt att känna sig maktlös och bitter när man inser att världens öde avgörs av kostymnissar på kanske andra sidan jorden med fickor dit pengar bara trillar ner i, miljon efter miljon.

Men konsumenter, det är hos er makten finns! Ska de största företagen vara oljebolag eller solcellsproducenter? VI bestämmer! 

Och där finns ändå en tröst. 

Skrivet av Klara


There is no Planet B

Hej och välkomna får vi väl börja med att säga!
Vad den här bloggen handlar om står i högerspalten och nya inlägg kommer snart.
Vi vill bara poängtera att alla fakta går att vinkla, vårt mål är att försöka undvika det så vi välkomnar kommentarer och kritik. Diskutera mera!

Ta hand om den ellipsoid som vi bor på! Nej, jorden är inte rund (NE)!

Kramar
Pauline & Klara

 Källa: http://www.ne.se/jorden